Stora kyrkan säkerhet

Borns Hyttegård / Borns Kungsgård

2018.01.29 21:12 fREDlig- Borns Hyttegård / Borns Kungsgård

Falun Historia - Borns Hyttegård

Det äldsta fogderesidentet i Falun är Borns Hyttegård. Då Falu Gruva bär smeknamnet "Gamla mormor" borde Born kallas "Gamla morfar".
Namnet:
Namnet varierar i de äldre källorna - Born, Boren, Borwinden är vad jag förstår de vanligaste, men även Båren, hytto Borren, Borrrin Gård, Bors Hyttegård, Bårshyttegårdh, och Bornhyttegård förekommer. Born är antagligen en fornnordisk participform av verbet "bära", i detta fall benämning på en landssträcka där man måste bära båtar eller last mellan två vattendrag, eller vintertid förbi en fors där isen är opålitlig. I Faluns fall kan det syfta på området mellan Varpan och Tisken, eller enligt eget reflektion - över Faluån - Betänk att Faluån är idag bara en liten rännil jämfört med tidigare århundraden. Det ska även ha varit väldigt strömt mellan holmarna och emellertid svårt att ta sig fram med båt.
Jag har fått beskrivet för mig att ån har sträckt sig ända fram emot dagens Stora Torget. (centrum vilar idag till stor del på slagg fraktad från gruvan)
Stadsdelen Gamla Herrgården har troligen fått namnet av Borns Hyttegård, dv.s. Herrgården i det här fallet är själva Hyttegården eller Kungsgården.
Placering:
Ursprungligen låg gården antagligen på en holme vid Faluån. Holmen bör ha underlättat brobyggande. Både nuvarande Magasinsbron, men framförallt Hanröbron (f.d. urlakningsbron och ännu tidigare Fahlabro), vid Södra Mariegatan. Där bör vägarna från öster och väster ha sammanstrålat. Hanröleden är, vad vi vet, Faluns äldsta väg.
Kartan från 1688 styrker detta ytterligare.
Kyrkans placering, som är den enda konstanten - rakt fram från Hanröbron tyder på det. Vattnet och byggden har ändrats mycket sen dess, men kartan från 1628 visar både kyrkan och Born med vad som kan tydas som ett flertal broar över Faluån. Kyrkan är fyrkanten med ett diagonalt streck, och Born är markerad med ett krontecken. (Se både original och den vända, mer lättlästa kartan)
Baserat på dessa handritade kartor från 1628 respektive 1688, med kyrkan och ån som bas bör gården ha legat ungefär där Bergsmansgränd idag ligger, och sträckte sig nästan upp mot Engelbrektsgatan. Det finns flertal belägg för att båda sidor om ån ska ha tillhört Born. Gårdens uppskattade placering sanerades hårt under 1960-talet och dessvärre gjordes ingen tillfredsställande arkeologisk utgrävning när radhusen byggdes här på 1980-talet. Det enda vi kan vara säkra på är att det kommer att dröja länge, om någonsin, innan vi kan bevisa exakt var gården låg.
Gården:
Gårdens huvudbyggnad utgjordes troligen av en korsbyggnad av präktiga dimensioner. Förutom andra bostadshus, bl.a. ett par loftstugor, hörde sannolikt till gården en mängd olika funktionsbyggnader som stall, ladugård, visthus, bodar och lador, mjölkstuga, bagarstuga, mangelstuga och badstuga. Under gårdens storhetstid ska det ha funnits plats för 200 hästar.
Kungliga besök vid Borns Hyttegård
Falun var som bekant rikets skattkista under en stor del av 1500-talet och framförallt 1600-talet. Kopparberget var av stor vikt för våra regenter och var en stomme i rikets stormaktstid. Det medförde att regenter besökte Dalarna och Falun. De regenter som det finns belägg för att de besökte Born var:
  • Gustav Vasa, landsfadern, ni vet han som avrättade upprorsmakare i Falun. Anlade kronan Hytta - Borns Hyttegård. Tillsatte fogden och gjorde Born till länssäte.
  • Erik XIV, (Gustav Vasas son, han som åt ärtsoppa med arsenik) - skickades till Dalarna av sin far för att studera. Han ska då ha bott på Borns Hyttegård.
  • Johan III, (Gustav Vasas son, han som bjöd på ärtsoppa med arsenik) tillbringade stora delar av ungdomsåren i Dalarna, framförallt vid Borns Hyttegård och Stora Tuna.
  • Karl IX (Eriks och Johans yngre bror) ska ha vistats här, men inte lika belagt.
  • Gustaf II Adolf - Lejonet från Norden - Denna krigarkung, som förövrigt är den ende svenska konungen som benämns som "den store/the great" i internationella sammanhang, var trots sina krigståg många gånger i Falun och då även ett flertal tillfällen vid Borns Hyttegård. Som lämplig kuriosa kan nännas hans bevingade ord om Falun Gruva:
"Den kung är ingenting värd som inte ser själv om sin skattkammare." - 1620 då kungen gick ner i gruvan två dagar på raken trots varningar om ras.
"Var finns en potentat som har ett palats sådant som detta." - Samma år när kungen väl nere i gruvan beundrade kopparmalmen som glänste i väggarna.
Historia:
1336 omnämns Born första gången då en bergsman tilldömes en egendom där. I ett dombrev på latin, varigenom rikrådet och lagmannen Greger Magnusson tilldömer bergsmannen vid Kopparberget Kengt Ingason godset i Born i Torsångs socken, som han köpt av Jacobus de Ostrasum och hans hustru Katarina. Det är möjligt att namnet eller egendomen är äldre än så, och till och med äldre än Stora Kopparbergs/Maria Kyrka
1400-talet Nämns dock två gårdar - Övre och Nedre Born. De tillhörde då en stiftelse, bildad på 1300-talet, kallad S:t Margaretas prebende. Ett par borgare från Stockholm skall ha skänkt dessa båda gårdar åt stiftelsen.
1500-talet inrymdes ett prästboställe, antagligen byggt av Kopparbergets kyrkoherde.
1539 anlade Gustaf Vasa kronans eget hyttebruk vid Faluån på det ena prebendehemmanet. En fogde, en Karl Månsson, tillsattes och blev länschef för det nybildade Borns Län - Österdalarna och Falun. Ett trettiotal fogdar ska sedan ha verkat här sedan dess.
1545 lades det andra prebendegården under kronobruket.
1557 Kallas gården Kungsgård.
1580-1590 nådde bruket sin höjdpunkt. 1592 producerades vid kronans hyttebruk 3000 skeppund koppar (ca 510 ton).
1608 uppgick krongårdens gruvfolk till 76, hyttfolket till 74 och gårdsfolket till 24. I dessa siffror ingår inte högre befattningshavare, eller tillfälligt sysselsatta som körgossar, fiskare och kolare eller bälgeslagare, hjulmakare, linslagare etc.
På grund av egendomens splittring genom förpantning, förläningar och donationer till långivare, förtroendemän, bergsmän och Falu stad samt områdets gradvisa skövling genom slagganhopningar och roströk (se Vass-Britas gård i Gamla Herrgården för att se vad röken har gjort med byggnader och lungor genom åren), hade gården förlorat sin betydelse. Just roströkens tilltaganade var en konsekvens av Kopparbergets expansion under 1600-talet.
1635 Köper Kopparbergsmännen "den stora korsbyggningen vid Borins hyttegård" av regeringen för 15 skeppund koppar för att flytta den till en lämplig plats för att disponeras som provisorisk gudstjänstlokal för Falu stad i väntan på nya kyrkan. Den, då, ofärdiga Kristine Kyrka invigdes först 1655 av drottnings Kristina själv.
1646 enligt ett kungligt brev har drottning Kristina av landshövding Johan Berndes "inköpt en gård vid Store Gatun att ombyggas till Kungsgård, emedan någon annan sådan icke längre fanns i staden". Ingen av mina källor utvecklar detta vidare. Falun erhöll stadsprivilegier 1641 av hennes förmyndarregering, men som bekräftades av drottningen när hon blev myndig 27 februari 1646.
1700-talet På en oljemålning från 1700-talets senare hälft över Hälsingetorget (sista bilden i albumet), syns en märklig byggnad i bakgrunden. En skyhög kyrkliknande byggnad. På en senare kopia av målningen står det inskrivet att det med all säkerhet är den enda kvarlevan av Borns Hyttegård. Byggnadens mått är dock antagligen våldsamt överdrivna och det är ovisst om den någonsin stått på denna plats. Enligt 1900-talets historiker är det antagligen "en djärv fantastibild".
Det är det allra sista jag hittar om Borns Hyttegård, men desto mer finns att läsa om nästa kungsgård som uppfördes vid Tisken. Däremot är fascineras jag av mystiken kring Born, och allra mest av att man vid den här tiden sällan inte återanvände timret för nya byggnader. Det är alltså inte helt osannolikt att byggnaden finns i omstöpt form någon helt annanstans i Falun.

Bilder och text i extern länk här

Källor
Främst:
  • Falun I Väster om ån av Karl Erik Forsslund
  • Stadsplaner och stadsbild i Falun 1628-1850 av Nils Sahlström
  • Husen berättar - Bevarandeplan för Falun innerstad 1988
  • Det gamla Falun av Axel Östberg
submitted by fREDlig- to falun [link] [comments]